Der epther ginge alle rigens raad tillhobe att vduelie ein koning offuer landit, och fand ingen som vor aff koning slechtt po suerdsiden, vden vore mange som vore kommen aff konings døtter och systher. Da bleffue the saa offuer eins och samdrechteligh vdtuolde Inge Bårdsøn till koning offuer landitt, och Haakon galen vduolde the till jarll, och huer aff thennem skulle haffue hallft landitt. Haakon jarll skulle haffue alt regimentett ij landit, thi hand vor en forfaren krigsmand, men IngoSlik også B, Inge C. then kongelig titell.
Om sommeren epther bleff IngæInga C. Andersdotter vletth, och ther tiden kom, da fødde hun eit suen-barnsuennebarnn B, suenndbarnn C. och kalled thett Haakon epther sin fader, thi the viste vell att thett wor Haakon Suerris søns søn.I Thott 922 fol. (I) str: thj Torder prest, som døbte barnid, wiste well att thet var Suerris sønns sønn, och bleff hannd dypt paa Falckeberge ij Heginnbygd. Erland paa Husebø,Huseby B. kongens frende, hand haffde barnid hos sig hemelig ith aar omkring, och foer siden med barnid och moderen nord till Trondheim, och bleff thett kundgiord for alle birchbenernebirckebeinerne B, birchibeynerne C. att koning Haakons søn vor paa veiien nord till Trondhiem. Da samlede the sig aff Thoten och all Oplanden ther omkring, och fullde saa koning Haakons søn till Trondhiem,Trondheim B. och huor de [droge frem,forde fram C. da kom altiid mere folch till thennem.
Koning Ingo vor ij TrondhiemTrondheim B. da, och der tidende kom att koning Haakons søn vor paa weyen till byen, [da vndfich hand barnid och moderen saare well,Utelatt i B. och tog barnid i fauffn och kyste thett, och bleff barnid og moderen well holdne hos hannom. Da blefue alle birchbeinerne glade som tillforne haffde tient hans fader [oc fader faderUtelatt i E. koning Suerre.
Wdi thenne tiid vor stor kriig ij landitt, thi Gregorius jarllson [opsettid sigkastedt seg op «C. ij sødlandensydlandenn B, C. for en konge och giorde stor skade paa rigit. Then vinther ther epther vor Haakon Haakonssøn IIII aar gammell, och da haffde Haakon jarll hannom med sig huor hand drog frem, och haffde stor lyst aff hannem, thi hand vor snar till att løbe och tale, men han [vor dog liden;voxte liidit C, G. fordi schemtidtt birchebenernebirckibeynerne (saa hed krigsfolchit) C. med hannom, och toge hannom fatth oc droge hannem imellom sig, och sagde de ville drage hannem lenger, thi dennem tychte att hand wox liditt. Der epther lodt Haakon jarll sette hannem till schole. Ein dag kom Haakon jarll och spurde hannem: Huad lerer du ij scholen? Kongens søn suared: Jeg lerer att siunge. Jarllen suared: Huad schall thu med sang, du skall huerchen bliffue præst eller bisp. Haakon jarll holt hannem offuermaade herlig, men froefrue B, fru C. KirstineKierstinn C. vor stundom hardordig medtt hannom och sagde: Huem ved hohuo B, C. din fader vor. Da sage Haakon jarll till froenn: Icke skallt thu thett giøre, thett wed huer mand att wij side vdi hans faders arff.
Der Haakon Haakonsøn voxwoxte C. op, da fich han stoer anhang aff alle som tillforn haffde tient hans foreldre, dog wore nogre som sagde till Haakon jarl: Thett wore gaattgott C. at thenne vnge konings søn vore død och omkommen eller forschreffuin ij fremmede land, da motte din søn komme till rigitt igen. Da suarid Haakon jarll: Thett forbiude gud att ieg skulle ther medt købe min søn land och rige til, att omkomme then som ieg vor plichtig till att giøre then største ære, verdighedwerdighiedt C. och tieniste.
Ther Haakon Haakonson vor X aar gammell, dha bleff Haakon jarll hans fostefader siug, och bleff hand hos hannem ind till hand døde. Och bleff Haakon jarll høgtidelig begrafuen som tilbørlicht vor.
Der epther toch koning IngoInge B, C. till sig Haakon Haakonssøn och holt hannem ij stor ære och werdighedt. Ther epther bleff koning IngoInge B, C. siug, och da war hans broder, som hed Schule, och Gregorius Joensøn de ypperste ij landit, och begynthe att tale om huilckin schulle bliffue koning och komme till rigit ther som kong Ingo døde, och sagde huer sitt till. Dog willde Schule saa vende sagen ther hen, att han schulle faa rigit epther sin broder. Ein vid navn Euind, som vor ein aff raaditt, tagde stille og suared her inthitt till. Da spurde de andre huad hannem synthis och hui hand suared icke. Hand sagde: Huad skall then suare som icke ær adtspurd. Mig forundrer att saadanne vise mend som ij ære, tuile ther om, thett huer mand vedt och sandhed wille sige: Der som Haakon Haakonssøn vore till alders kommen, da bør hannem wer konning och icke du Schule epther din broder, icke hellerRettet etter B og C, E har «eller». andre som ville vere konninger ij Norrige. Dog bleff koning Ingo till pass igen den tiidt.
Den tiid da wor mange aff landzothernneSlik også B, lanndzhøffdingerne C, G. som begerid aff then vnge Haakon att han skulle tage sig folch till emod koning Ingo, och sagde han skulle faa hielp och bistand aff alle indbyggerne, och vilde tagitt hannem med vold ifra koning Ingo. Da suared then vnge Haakon: Icke will ieg thett giøre, thi dett ær birchebenerbirchibeynner C. paa baade siider. Jeg vill icke føre saadan schade eblant thett folch som burde att hielpe huer andre, och will ieg icke begynde nogen kriig imellom indbyggerne. Men ieg vill sette min sag till gud, hand schall well schicke mig huadtt hans wiliie ær. Ther med bleffue the affstillidtt och bleff god fred.
Boken er utgitt av Det norske språk- og litteraturselskap
Last ned hele boken til mobil/nettbrett i .epub-format eller som .mobi. Du kan også skrive ut boken som .pdf eller html.
På 1500-tallet vokste det frem en interesse for Norges historie inspirert av renessansens ideer. Det førte blant annet til oversettelser av Snorres kongesagaer fra norrønt til dansk, så de kunne formidles til nye lesere.
Mattis Størssøn er mest kjent som sagaoversetter, selv om sagateksten hans er mer å regne som et sammendrag enn en direkte oversettelse. Det finnes flere avskrifter av Den norske krønike. Oversettelsen ble i 1594 utgitt i Danmark av presten Jens Mortenssøn. Utgivelsen fra 1594 er den første trykte boken som inneholder tekst fra den norrøne sagalitteraturen. Det er en del språklige forskjeller mellom manuskriptene med Mattis Størssøns oversettelse og den danske, trykte utgaven. Den danskspråklige presten som utga verket, forenklet rettskrivningen, fjernet norskheter og språklig påvirkning fra originalteksten.
Vi vet ikke helt sikkert når Mattis Størssøn ble født, men han var lagmann i Bergen i nesten 30 år midt på 1500-tallet. Han var en av Bergenshumanistene og laget som en del av de danske myndighetenes dokumentasjonsarbeid en forkortet oversettelse av de norske kongesagaene (Snorre) til dansk.
Fyll ut e-posten din under så vi kan varsle deg når nye verk publiseres.
